torsdag 11 januari 2018

Hej, jag heter Mia och jag curlar min partner

Alla i kör: Hej Mia!
Älskar AA-analogier. Jag har så många beroenden som jag har svårt att bryta. Brukar hitta en allierad att finna stöd hos. Nu söker jag stöd hos mina vänner som har liknande problematik. Idag ska jag åka till en god vän över helgen. Snacka om mervärde! Jag är alldeles pirrig för jag vet att jag kommer hämta så mycket energi och styrka från vår helg. Säkert en och annan tår oxå men det hör till. Saker ska ut. Hur som haver, dagen inleds med att jag far runt och fixar disk, sopor, klär på barn trotts att jag har bråttom till tåget och därmed prioriterar ner mitt eget välmående till förmån för familjens. Ajabaja säger min läkare eller om jag suttit på ett flygplan så hade de sagt "sätt på dig själv masken först för att kunna hjälpa de andra sen".

Vad resulterar det i då? Jag är stressad istället för att lugnt ta hand om mig själv och umgås med mina barn innan jag åker. Varför gör jag det då? Min initiala tanke eller mitt försvar säger att det är för barnens skull, så att de inte ska behöva befinna sig i ett sopberg när jag är borta. En annan bortförklaring är att jag försöker vara snäll mot min partner eftersom jag ska vara borta hela helgen, vilket helt klart bottnar i dåligt samvete över att åka ifrån dem och helt klart knäckfrågan i problematiken. Samvetet. Så nu tar jag några djupa andetag och låter det lilla uns av skav i kroppen åka ut med de djupa andetagen.
Och blir min partner gladare för att jag gör det. Inte det minsta, hen märker sannolikt inte ens att det är gjort. Jamendåså - case closed.

Vi avslutar mötet med sinnesrobönen:
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Tack för idag och bra jobbat allihop.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar