onsdag 24 januari 2018

Minimalistiska åtaganden

Minimalism tog verkligen skruv hos mig då jag fastnade framför The Minimalists dokumentär på Netflix. Jag hade tilltalats en längre tid av konceptet men hade då mest läst om att applicera det på att rensa fysiska prylar för att på så sätt ha färre saker att hålla reda på. Dokumentären gav mig ett större perspektiv på vad minimalism faktiskt omfattas av, Men då jag såg dokumentären på Netflix så kunde jag äntligen fatta omfattningen av vad minimalism avser och ta till mig av det. Det är inte bara sakerna, man kan applicera det minimalistiskt tänket över hela livet. Jag blev ännu mer stärkt att försöka vända detta beteende hos mig själv då jag lyssnade på detta podcast avsnitt. Det är inte bara röran hemma vi behöver rensa utan även röran i vårt huvud. För mig är den kopplingen otroligt stark till det faktum att jag blev sjuk, jag bar runt på alldeles för mycket skräp i huvudet och tillät mig aldrig att rensa upp eller tid att skapa perspektiv till röran. Jag tog aldrig ställning till om det var mitt eget skräp eller någon annans jag släpade runt på. Mina att göra listor var milslånga och jag tillät mig aldrig att kryssa av något på listan, oavsett om ansvaret var mitt eller någon annans. Detta kommer i framtiden att bli min utmaning, jag måste se minimalistiskt även på mina åtaganden, eller kanske framförallt på mina åtaganden då det är dessa som gjort mig sjuk. Jag kan inte tillåta att skapa en sådan oreda i huvudet som jag hade under förra året och jag vet att det kommer mycket av mig för att upprätthålla det. Jag kommer säkert att misslyckas ibland, men då gäller det att ta ett steg tillbaka och se objektivt på röran. Med största sannolikhet så bär jag säkert runt på sådant som jag inte behöver bära på och sådant som är någon annans ok att bära.

Min nyfikenhet på minimalism blev ju inte mindre av detta, så från att ha sett dokumentären så gick jag raskt vidare till att lyssna på The Minimalists podcast och jag lyssnade igenom tre avsnitt i ett svep. Inte direkt minimalistiskt utan kanske mer maniskt. Men det gjorde mig glad och det gav mig mervärde. Det som tog skruv lite extra var att i avsnitten jag lyssnade på så fastnade sakerna de sa. Det vill säga en hel mening fastnade i mitt huvud. Det kanske låter banalt för en frisk person. Men för mig, som genom hela livet haft ett otroligt bra minne och som under ett halvårs tid knappt kunna minnas vad jag åt till frukost, så var det otrolig glädje att kunna komma ihåg saker igen. Så citaten i sig, betydde inte bara att de var väldigt viktiga för mig, de innebar även att jag håller på att tillfriskna och att mitt minne sakta återvänder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar