torsdag 1 februari 2018

Face your fears

Jag vet att en effekt av den medicin jag äter är att jag kan drömma märkliga saker. Min läkare förklarade det som att filer skickats till en skrivare och när skrivaren kraschat så ligger filerna där på kö och snurrar tills dess att man får igång systemet igen. En perfekt förklaring för en IT-konsult. Så är det i mitt huvud nu, skrivaren är lagad och filerna bearbetas en i taget.

Trotts det är jag fullkomligt oförberedd för att i mina drömmar möta mina värsta rädslor. Drömmar där mina stora förebilder kombineras med mina största mardrömmar, tankar jag aldrig vill behöva tänka men ändock vet att riskerna alltid finns där så länge jag lever. Precis som med livet, det är fantastiskt och underbart men farorna finns där. Jag har under allt för lång tid låtit mina rädslor ta övertaget om mig och jag måste nu släppa taget om dem för att kunna njuta av allt det underbara. Det spelar ingen roll hur mycket man oroar sig för det läskiga, jag kan ändå inte påverka det och då gör man helt klart rätt i att njuta av det fantastiska istället för att fokusera på det obehagliga.

Jag försöker skaka av mig oron och obehaget från nattens dröm. Några tårar har runnit och jag har kramat om min man och mina barn lite extra och känner istället tacksamhet. Nu har jag bearbetat den rädslan, den filen är utskriven och pappersbunten ligger i skrivarfacket. I mitt mentala skrivarrum tar jag därför utskriften från min drömskrivare och lägger istället drömmen i dokumentförstöraren som står bredvid. Det är en skön känsla att strimla ner den obehagliga drömmen till oigenkännliga strimlor. För det var ju trotts allt bara en dröm och en rädsla, livet det är ju här och nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar