fredag 16 mars 2018

Ett minimalt experiment

Häromveckan tröttnade jag på barnens leksaker som låg utspridda överallt. Efter ett ihärdigt tjatande om att städa upp dem från min sida så gav jag upp. Leksaker stressar mig då barnen har otroligt mycket saker som flyter runt och periodvis känns det som att de förökar sig när vi sover. Jag tycker inte vi köper mycket till dem och ändå har vi mängder hemma. Jag fattar inte det där.

Hur som helst så tog jag alla saker som låg på golvet och packade ner i en låda och ställde undan. Några grejer som jag vet är favoriter fick vara kvar men utöver det så blev det en hel flyttkartong som jag kunde ställa undan. När man som jag har problem med sina kognitiva sinnen så behöver man ha lite harmoniskt runt sig. Att ha ett golv fullt med leksaker är därmed ganska dåligt för återhämtningen. Men jag har inte orkat titta åt sakerna tidigare utan har varje dag tänkt "usch vad mycket saker det är" och sedan helt enkelt inte orkat göra något åt det.

Min tanke framåt är att bara ta fram sådant ur lådan som de ber om. Det har nu gått en vecka och sonen har letat efter sin keyboard. I övrigt verkar de inte sakna något utan leker snarare bättre och mer påhittigt än vanligt. Man kan ju tänka sig att överflödet även stressar barnens hjärnor utan att de förstår det.

Keyboarden fick komma upp ur lådan

På lådan skrev jag TOYS - återfås mot beskrivning. Anledningen till att toys står på engelska är för att sonen lärt sig läsa så hade jag skrivit leksaker så hade han garanterat dykt ner i lådan och letat. Han hade dock antagligen blivit besviken då det bara handlade om deras "gamla" vanliga leksaker.



Idolen är gorillan Johnny från filmen Sing så jag kan förstå att han behöver ha sin keyboard. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar