söndag 12 maj 2019

Lejonmammans godnattsaga

Mörkret lägger sig och liten ska sova, funderingar över vad som skulle hända om han rövas bort från sin familj. Jag provar trolleritricks, helt och håller plagierat från Harry Potter. 


Älskling, jag kan trolla. Jag kan dra ut läskiga tankar och funderingar ur örat på dig.

Jag bär din oro min älskling, den ska inte behöva tynga dig, tänker jag sedan. 



Mamma, det fungerar inte, tankarna finns kvar...

Då ska jag berätta en saga för dig. 
Vet du vilket det starkaste djuret i djungeln är..? 
Elefanten? 
Man kan tro det, men det är Lejonmamman... 
Det är något som händer i en mamma när hon får ett barn, lejon eller människobarn spelar ingen roll, kraften finns där likaväl. Hennes omsorg om barnet ger henne superkrafter. 

Jag kommer aldrig låta något hända dig.

Men när de små somnat och lejonmamman själv ska sova väller all världens sorger över henne. Hon bär sin familj med sig i själ och hjärta. Just denna veckan har familjen på fyra personer alla stött på hot och hinder. När hoten är bearbetade och de små lugna och trygga så brister mina dammar. Orken tar slut. 

De är så små och de möter saker som barn inte ska behöva möta. Mobbing och utsatthet. Jag lägger alla mina krafter på att stärka och bygga deras murar, för det måste de. Jag önskar att jag kunnat förändra världen och göra alla snälla, men det kan jag inte. Jag önskar att det de berättar inte var sant, men det är det. Barn som beter sig illa har lärt sig av föräldrar, som gör likadant. 

Lejonmammans hud är tunn och tårarna rinner. Kraften tog slut. Men det är OK. Jag vet att den finns där. Jag använde den på rätt saker, jag la den på dem som betyder allra mest. Jag la kraften på att trösta, stärka och bygga. På dialog med förskola och skola. Alla vuxna som är runt dem. Men sorgen finns där likaväl. Över att inte kunna skydda, över vetskapen att de ska falla och slå sig, att de kommer gå på minor och att de kommer möta människor som inte vill dem väl. Vetskapen om att löftet jag gav den lille vid läggdags, inte är sant, hur mycket jag än försöker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar